Direktlänk till inlägg 9 oktober 2014

Beroende kom in i min familj.

Av Patrizia Andersson - 9 oktober 2014 15:12

Hej Droger,beroende heter jag!

Jag vänder upp och ner på dom flesta hem, river sönder alla familjeband, tar barnen ifrån er, och det är bara början. Jag kostar mycket mer än Diamanter, mer än Guld, och sorgen som följer mig är ett skådespel. Om du behöver mig, kom ih…åg att det är lätt att hitta mig, jag är överallt, runt om kring dig, jag finns i skolorna, och i alla föreningar, arbetsplatser mm.

Jag bor hos dom rika och dom fattiga med. Jag bor längre ner i gatan hos dig, och är kanske din granne! Min makt är övernaturlig. Prova, så ska du få se. Och OM du provar mig kommer du förmodligen aldrig att släppa mig. Prova mig EN gång, och jag kanske släpper dig, men provar du mig flera gånger, så är din själ förmodligen min. När jag styr dig, stjäl du och ljuger, du gör vad som helst bara du blir ”hög”. Kriminella saker kommer du också att göra, bara för att känna min närvaro, kommer att vara värt det när jag finns i dina armar. Du kommer att ljuga för din mor, stjäla ifrån dina anhöriga, med mera.
Och när du ser deras tårar, borde du känna sorg/smärta.

Men med MIG glömmer du!

Ditt samvete, Din uppfostran. Jag blir ditt samvete, jag kommer att lära dig min värld. Jag tar barn ifrån föräldrar, föräldrar ifrån barn. Jag kommer att få dig glömma din tro och skrämma iväg dina vänner. Jag kommer att ta allt ifrån dig , ditt vackra utseende, din stolthet, och jag kommer alltid att vara med dig, vid din sida alltid. Du kommer att ge mig allt, din familj, ditt hem, dina vänner, dina pengar, Du och jag blir ”ett” . Jag kommer att ta ifrån dig allt vad du har och när du inte har något kvar, kan du skatta dig lycklig om du har livet kvar. Om du hör röster skrika i ditt huvud då är det bara jag. Om du ser syner eller skakar okontrollerat ska du veta att det är bara jag som är hos dig. Jag vill bara att du ska veta att det är en gåva ifrån mig till dig, men sen är det för sent, du ser att du är underkastad mitt maktbegär, och vi kommer aldrig att skiljas, Du kommer att ångra att ha testat mig, dom flesta gör det, men nu är du min. Men kom ihåg. DU KOM TILL MIG inte jag till dig. Du visste vad skulle komma. Alla har sagt det , du har fått höra det åter och åter igen. Du hade/Har ett val Och du väljer/valde. Du hade kunnat sagt ”Nej tack” och gått därifrån, Men nu har du träffat mig, Vad ska du göra? Jag tar gärna din hand och leder dig till fördärvet, ger din familj massor av sorg,och kommer att hålla din hand ända ner i träsket.

Jag kan ge dig och din familj mer smärta/sorg än dom flesta av oss skulle klara av..


Ja.. som sagt, droger är ett helvete. Min pappa släpptes från anstalten i måndags & vi ska/skulle flytta från Göteborg med pappa, MEN Tyvärr så tog det inte länge innan han svek oss igen. Igår skulle han på ett möte & han lovade att han skulle komma hem efteråt men jag har inte sett han sen han gick. Mitt tålamod håller på att rinna ut! Är så trött på att hela tiden ställa upp för folk som egentligen inte bryr sig ett skit. Jag känner inte förtroende för någon längre. Inte ens min syster. Sen hon fick reda på att jag har PTSD så har hon slängt ut sig meningar som " Du kan inte skylla på din jävla PTSD hela tiden" "Ditt äckliga Posttraumatiska stressbarn.." osvosv...


Det är inte direkt roligt att höra det.. Sen att familjen säger att jag låser inne mig själv & inte säger vad jag tycker & tänker.. Det är ju inte så jävla konstigt egentligen? När allt jag säger används emot mig..

Helt ärligt så kan alla mina så kallade vänner & familj dra åt helvete, för det måste få ett slut. Jag är trött på att hela tiden rätta mig efter andra & ta deras behov före mina egna men nog med det tråkiga!
Jag har fått en hund? som är 9 veckor gammal. Jag gav hans namn efter min farfar Robert Bergqvist.
Robban är min första egna hund & ja den enda som jag känner att jag har ansvar för. Helt fantastikst hur en indevid kan påverka en, jag har inte haft den här känslan på så länge. Känslan av att älska & vårda. Visst det är lite jobbigt när han bitter i mina fingrar nu när jag skriver.. Men vad gör man inte för sina älskade djur.... Allmänt

 
 
Ingen bild

Linda

9 oktober 2014 19:25

Stackars er alla. Var inte arg på din syster. Hon mår inte heller bra i er situation ni har tillsammans. Hon vill bara att saker ska fungera i familjen. Det är ju kaos för henne också. Hon känner sig också sviken av dom vuxna som ska stå henne nära.
Det är för mycket för er båda. Din syster orkar nog inte trösta dig nu när hon själv mår dåligt av er familje situation. Hon vill inte heller ha det så längre. Hon blir lika frustrerad som du.
Försök i stället att stötta varandra. Ni behöver varandra. Håll er nära varandra! Det mår ni bäst av...
Roligt att du fått en hund! Den kan nog trösta dig lite. Härlig känsla du beskriver. Hunden gillar säkert dig också.:)

 
Ingen bild

Linda

9 oktober 2014 20:15

Försök att prata med din syster och farmor när det är lite lugnt hemma. Berätta vad du tycker är jobbigt på ett lugnt sätt utan att anklaga någon. Säg att du vill att det ska fungera i familjen.
Du vill vara vän med dom.
Försök att tänka på att du vill nå dom när du pratar med dom. Då kommer du att kunna undvika sånt som upprör dom ,för att dom känner sig påhoppade. Tänk på att du vill att ni alla ska lösa saker tillsammans. Då kommer dom att lyssna på dig.
Jag tänker på er. Ni kan fixa detta tillsammans. Bara du och din syster håller ihop. Du har styrkan inom dig att förändra saker till det bättre.
Lita på dig själv. Ha din fina hund i famnen när du pratar med dom. Då känns det lite lättare och lugnare.
Om den inte biter dig.;)

 
Ingen bild

Linda

23 oktober 2014 12:22

Hej på dig.
Det var ett tag sen du skrev här i din blogg. Antar att du har fullt upp med eventuell flytt och säkert annat som gör att du inte skrivit.
Jag önskar att det är bättre för dig och din syster. Det är bra att ni är nära varandra och stöttar varandra.
Det är det bästa , speciellt när det är tufft omkring er.
Sen har du ju din lilla hund. Det är säkert mest mysigt att ta hand om den, även om man måste gå ut med den i alla väder. Det är ju kallare nu. Den är till glädje och tröst tror jag.
Du får fostra den så att den lär sig vett och inte bestämmer över dig.
Kanske gulligt när den är valp, men inte när den blir större.
Du har säkert koll på läget.

Vill bara skriva att jag tänker på dig och din syster.
Kramar till er !

 
Ingen bild

Linda

13 november 2014 21:37

Hej, hur har du det?
Kram !

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Patrizia Andersson - 19 november 2015 05:07

Min kära älskade farfar... Nu har det gått 2 år sedan du somnade in, saknaden är så jobbig och det gör ont i hela kroppen av saknaden till dig. Vad jag önskar att du fanns här hos oss i stället, du hade alltid förmogan att göra en glad och det va...

Av Patrizia Andersson - 4 oktober 2015 21:43


     My heart sank. I couldn't move.  I couldn't think. and now that i've managed to at least move. all I can think about is one moment.  You and I shared years ago. over and over that same insignificant moment. Repeats in my head. ...

Av Patrizia Andersson - 18 september 2015 18:57

Ja, nu vet jag inte hur jag ska börja. Vad jag än skriver kommer det ju bara att låta som ett jävla gnäll. Men saken är den att jag under de senaste månaderna succesivt börjat tappa viljan att leva. Trodde det skulle vända, för det har det alltid gjo...

Av Patrizia Andersson - 10 september 2015 19:27

Nu är jag tillbaka igen..Det är helt sjukt hur fort tiden går, men ändå så långsamt..Jag har börjat få funderingar på om man kanske skulle söka eget snart, kan inte bo kvar här då jag inte mår bra av det. Allt detta tjat om att saker ska vara si&så e...

Av Patrizia Andersson - 22 juni 2015 17:50

Folk som sitter och har näsan i sin mobil och svarar på saker som står på facebook, eller svarar på sms eller något annan social media. Jag stör mig faktiskt på att mitt i ett samtal så tar personen upp sin mobil och börjar svara på något som de sk...

Ovido - Quiz & Flashcards