Min kära älskade farfar...

Nu har det gått 2 år sedan du somnade in, saknaden är så jobbig och det gör ont i hela kroppen av saknaden till dig.

Vad jag önskar att du fanns här hos oss i stället, du hade alltid förmogan att göra en glad och det var så lätt att prata med dig.

Känner mig halv sedan du dog och inget känns lika roligt längre.

Det betydde så mycket för mig alla nätter vi låg och pratade och faktiskt skojade rätt mycket.

Du är den person som jag sett upp till mest och som är min idol, många i släkten säger att jag blir mer och mer lik dig och det är jag så glad för.

Jag kommer upp till dig imon med blommor och ljus.

Jag hoppas att du har det bra där du är och att du äntligen fått ro efter alla sjukdomar och annat.

Du kommer alltid leva kvar i mitt hjärta och mina minnen farfar, ingen kan någonsin ta det ifrån mig.

Du fattas mig så mycket .....

Älskar dig mest av allt.

Det känns att 2 årsdagen börjar närma sig för det river och sliter i hela mig.

Har bara lust att skrika och slåss, tycker det är så orättvist att det var du som skulle försvinna ifrån oss.

Är så mycket tankar och annat som jag bär på just nu men jag försöker verkligen.

Saknaden efter dig är så otroligt grym, varför skulle det bli på detta sätt..

Å lilla farfar om jag ändå bara kunde få veta att du har det bra och kunde få en kram av dig en sådan kram som bara du kunde ge. Hade kunnat ge mycket för den kramen.

Känns väldigt ensamt här utan dig, men är så glad att jag har mina monster, Robban & Koda ❤

Önskar att jag hade farmor med, det gör ont att se hon gå ner sig på detta sätt men hon har valt det själv och jag kan tyvärr inte göra så mycket åt det.

Men hon är ju min farmor och jag älskar henne över allt annat... Men jag vill inte bli påmind mer om min födelsedag.. 2-året du inte är med mig och firar.. 

Men större än sorgen är glädjen att minnas..

Love you. xoxo❤

     My heart sank. I couldn't move.  I couldn't think. and now that i've managed to at least move. all I can think about is one moment.  You and I shared years ago. over and over that same insignificant moment. Repeats in my head. ...

Ja, nu vet jag inte hur jag ska börja. Vad jag än skriver kommer det ju bara att låta som ett jävla gnäll. Men saken är den att jag under de senaste månaderna succesivt börjat tappa viljan att leva. Trodde det skulle vända, för det har det alltid gjo...

Nu är jag tillbaka igen..Det är helt sjukt hur fort tiden går, men ändå så långsamt..Jag har börjat få funderingar på om man kanske skulle söka eget snart, kan inte bo kvar här då jag inte mår bra av det. Allt detta tjat om att saker ska vara si&så e...

Folk som sitter och har näsan i sin mobil och svarar på saker som står på facebook, eller svarar på sms eller något annan social media. Jag stör mig faktiskt på att mitt i ett samtal så tar personen upp sin mobil och börjar svara på något som de sk...

Hans sa till Greta: Vi lägger ut brödsmulor, så vi hittar hem igen för det vore hemskt om vi gick vilse. I år gick jag vilse och att gå vilse på färden är beklagligt. Men att glömma orsaken till färden är ett ännu värre öde. När man tappar bort ...