Mår inte så bra. Har varit nere ett bra tag på grund av att jag förlorat min farfar..
Gjort massor dumt och saker som jag ångrar. Har haft panikångestattacker och andra problem med allt.
I slutändan passar jag ändå inte in, det blir inte bättre. Jag duger inte, är inte den som folk vill att jag ska vara. Det räcker inte med att jag är jag, jag måste göra som folk vill, se ut på visst sätt, ha bra betyg, sköta mig, hitta jobb.
Det känns som om jag inte passar in någon stans! Jag vill vara för mig själv!
Jag är trött på det, trött på att ses som den där duktiga flickan som alla tror är så oskyldig och duktig. Spelar ingen roll vad jag gör, ändå är jag den jag är. Det går inte att låtsas, jag är trött på skit som jag får. Vem kunde tro att duktiga jag skulle vara trött på att leva det liv som jag lever.. Vem skulle tro att jag vill göra min bästa vän Minna sällskap?
Minna min första häst som även blev min första bästa vän som jag skulle kunna dö för.

Skäms inte ens, jag gör vad fan jag vill. Jag gör vad jag vill, orkar inte vara den perfekta tjejen som min syster, som har bra betyg och gör si&så. För det är ju inte den jag är.
Vad skulle folk säga om jag började ge fan i allt.. Allvarligt talat så lockar det, det känns så vuxet. Känns så nytt, så annorlunda mot allt annat som är precis som det alltid varit.
Är så trött på dethär, trött på att bli sedd som någon jag inte är. Att inte duga.